tisdag, december 11, 2007

habegär

Kanske är det växthuseffekten, eller så har jag bara varmt och skönt på mitt rum, för det går numera ypperligt att odla chili i norrland. Här nedanför syns mina små skyddslingar som står i solljuset och växer glatt. Barnbarnsbarn till en chiliplanta jag fick på min födelsedag för drygt 1½ år sen! Skördarna är inte så stora, och kommer inte så ofta -men det är den mest ekologiska chili som går att få tag på!

Vill ha, vill ha, vill ha... En riktig kamera. Var inne och gluttade runt på en väns flickrbilder -helt grymma! Å, vad jag längtar efter att med ett halvt kilo kamera runt halsen springa runt och föreviga frost, plåga människor och fånga ljus... Det är så lätt att vara lite svår med en kamera. Och vem vill inte vara det?

Men till våren, då, då ska det bli andra kakor. Då skall julklappspengar + födelsedagspengar + sälja tillbaka min nuvarande odigitala systemkamera till pappa (dålig affär för honom, bra affär för mig) + lite egna pengar bli = superduperdigitalsystemkameran!
Våren ska gå i skärpedjupets tecken. Planerade att innan hösten vara ruggigt bra på kameran, och sen åka ut i världen på sabbatsår och knäppa loss. Hjälp vad bra jag tänker vara.

Kameramodells-tips mottages gärna.
Hittills får dock mors kamera som jag stulit med mig till korridoren (där vi idag faktiskt har en ny trasa! undrar om veckans kökstomte kollat på min blogg...) duga.




Kalenderstickningen ser idag ut så här. Fortfarande som ingenting alltså. Eller en väldigt skadad tomte. Det här är nog det märkligaste jag har stickat. Den ligger just nu nära att kvala in som det fulaste också. Det ska bli riktigt riktigt spännande att se vad det blir tillslut... på julafton kanske det visar sig att det verkligen inte ska föreställa något. Modern stickkonst. Vilket antiklimax det skulle vara.


Måste erkänna - vännen m-e och jag gick tillbaka till julmarknaden, dragna av garnbegär... Det är farligt med marknader som varar mer än en dag. En betydligt dyrare tur blev det denna gång.
  • En härva grönmelerad tvåtrådig ull till -så nu har jag 300g av det. Det ska nog bli en enkel sjal och ett par norska vantar. Såg en så fin variant av traditionella norska vantar där stickerskan hade använt rosamelerat garn som kontrastfärg till den vita bakgrundsfärgen. Rosa är inte min cup of tea, men det melerade var så snyggt! Det blev så levande.
  • Ett ljusgrått entrådigt ullgarn (30 riksdaler!) som jag funderar på att färga.
  • Två härvor tunn, mörkbrun lovikka som jag tror att jag ska göra en löskrage i. Kanske strukturstickad på något sätt, och definitivt med en stor knallig knapp.
Jag börjar få smak för fina middagar; igår var jag bjuden på nobelmiddag hemma hos en vän; det var långklänningar, strumpbyxor, god mat och vin med blå hallen på tv i bakgrunden. Det var vi och Silvia mot världen.
Ikväll är jag igen bjuden på middag, den här gången av lilla mamma som är här uppe i Umeå på kurs. Trevligt trevligt!

1 kommentar:

Emma Nordung sa...

Tack för berömmet :D
Huset är mina farföräldrars hus i Nordingrå, som de håller på att försöka sälja. Därav förevigandet. Och kameramodellstips...jag har plitat ner Canon powershot G9 på min önskelista...