onsdag, juni 30, 2010

idag var jag liten


En vän (hon som står i Slåttdalsskrevan på bilden) sa en gång '-Jag har nog fortfarande självbilden av att jag är ett barn.'. Och jag känner igen mig, så brutalt mycket.

Idag på jobbet, då var jag mycket liten och väldigt mycket ett barn, som bara ville hålla någon i handen, någon som kunde bromsa, som kunde reda ut, som kunde saker. För det blev plötsligt en höna av en fjäder och allt bara växte och rullade snabbare, både utanför och inuti mitt fladdrande bröst. Men det kom också någon som höll mig lite i handen, en stund, tittade på allt och sa '-Kanske är det här en bra sak till slut.'. Och fjärilarna fladdrade lite lugnare, och jag tror att imorgon är jag kanske lite större.

2 kommentarer:

sinneskatten sa...

Ofta blir saker mycket större än vad de egentligen är, vi har en tendens att förstora saker.
Ta ett steg tillbaka och börja om så kommer du saken från en annan sida.
Carina

Blenda sa...

Vad skönt med någon som säger något sånt fint när man sitter och hyperventilerar! (och nu hoppas jag att detta inte ser drygt ut eller uppfattas som att jag är ironisk, för så menar jag verkligen inte!)

Ha det bra!
/Blenda